Jobbar man verkligen strategiskt?

Var lägger de högre cheferna egentligen sin energi på? Är det verkligen strategiska frågor eller sysslar de bara med planering för de saker man vet/tror kommer att inträffa? Steve Pashley gör en poäng i bloggen The Changing NHS som känns som en karbonkopia av vad jag brukar säga:

Too often, what NHS managers see as strategy making is really a sort of meta-tactical discussion. The thing being explored will probably happen – its’ really just a question of how it gets implemented. Important yes, but not really making strategy is it?

Min formulering: att bara fokusera på det som är givet brukar vi kalla för planering, men att även ta med det osäkra i arbetet är (en av nycklarna till) att tänka strategiskt!

Det jag tycker var värt att notera var hans lilla pedagogiska test som så tydligt indikerar om man sysslar med rätt sak eller inte.

Testet går till så att man brainstormar de utmaningar man tror att organisationen kommer att möta de närmaste 10 åren. Sedan plottar man in dom i nedanstående diagram. Om man inte lägger en stor del av energin på de osäkra utmaningarna uppe i högra hörnet så arbetar man inte strategiskt.



För högre chefer i många företag i är detta inte något nytt, men för ledningarna i offentliga förvaltningar kan det vara värt att notera ytterligare en gång. Kanske till och med något att fundera på för politiker på olika nivåer?

Modellen är som tagen ur en scenarioplaneringsworkshop och det kanske inte är så konstigt. Scenarioplanering är ett av de få verktyg som kan hantera långsiktig osäkerhet och därmed skapa en strategisk diskussion.

Från The Changing NHS blogg inlägg: Strategy Versus Tactics:

Se och andra bloggar om: framtiden, hälsa och sjukvård, metodtips, politik, strategi

Sverige bäst i världen på ansvarsfull konkurrens

Youtube mer politiskt explosiv än bloggen?

Det pratas allt mer i den amerikanska diskussion om att Youtube kommer att få en nyckelroll i det amerikanska valet. Det kanske inte är så konstigt. Ett antal tänkare har sedan en tid noterat hur vi håller på att förändra vårt samhälle från ett skriftsamhälle till ett prat och bildsamhälle. På den politiska arenan skedde övergången i och med den berömda Nixon-debatten 1960 som var den första sända TV-debatten där det var tydligt att hur man såg ut i TV-rutan blev mycket viktigare än vad som egentligen sades. Att tittarna nu för första gången såg att Nixon bl a satt och svettades och såg pressad ut gjorde att Kennedy oväntat vann debatten. Den retoriska styrkan i videoformatet var ett faktum och rörliga bilder via TV har dominerat bland de politiska påverkanskanalerna. Vad som nu håller på att hända är att produktion och spridning av videomaterial håller på att sjunka i kostnad och öka i tillgängliget hos en bred allmänhet. Billiga videokameror som t ex mobilkameror, Internet och den ökande bandbredden har gjort det möjligt för sajter som Youtube att förändra medielandeskapet genom att göra det möjligt för var och en att publicera videosnuttar som sprider alla typer av budskap.

Jag tror att kritiker som inte anser att Internet kommer att få så stort betydelse för vårt samhälles utveckling och t ex det politiska spelet har fel. Felet ligger dock inte bara hos dem. Förespråkarna och visionärerna runt den nya tekniken har också sitt finger med i spelet då de gärna också är naiva teknikoptimister som dock gör felet att missbedöma med vilken hastighet förändringen kommer. De gör sig ofta skyldiga till att överskatta förändringarnas effekt på kort sikt, men underskattar dem i det längre perspektivet. Internet-bubblan är ett bra exempel på en effekt av att man överskattade förändringarna på kort sikt. Nu är det 12 år sedan Internet och webben gjorde sitt offentliga intåg, och först nu har användningen fått en sådan spridning att effekterna precis börjat synas på ett mer allmänt plan. Plötsligt upptäcker allt fler att de är beroende av sin mobiltelefon eller av Internet för att få information om yttervärlden, köpa flygbiljetter, försäkringar, musik eller böcker. Och om man skulle få för sig att köpa en CD-skiva eller en flygbiljett på något annat sätt så får man antingen leta efter en skivaffär eller en resebyrå som säljer flygresor och när man väl kommer dit har dom ofta inte den CD man var ute efter eller har en flygbiljett till de priser man är van att betala på Internet.

Man får inte glömma inte att förändringar i allmänhet och teknikbaserade förändringar i synnerhet byggs upp under lång tid och vid ett visst tillfälle, då tillräckligt moment byggts upp och förutsättningarna är rätt, får en explosiv tillväxt. S-kurvan gäller verkligen, men för de flesta infrastrukturutvecklingar i teknikhistorien har de tagit i storleksordningen 50 år på sig att spridas från den första installationen tills dessa att förändringen varit fullbordad och ökningen avtagit... Och det har inte att göra med teknikutvecklingens hastighet utan har ofta mer att göra med tiden det tar för människor att förändra sin inställning till saker, för organisationer att göra saker på helt nya sätt och nya företag bildas i en sådan omfattning att en strukturell förändring verkligen kommer till stånd.

När det gäller spridningen av budskap i form av videosnuttar har detta redan nått en stor omfattning när det gäller roliga klipp, musikvideos och filmer av udda upplevelser. Det som börjar öka är videosnuttar med "sanningar" om hur något verkligen ligger till. Ibland medvetet vinklat ur ett politiskt perspektiv och ibland bara utifrån en opolitisk aktör som bara vill bidra.

Det kan vara för tidigt att utropa Youtube som en viktig på verkansfaktor, men å andra sidan är det svårt att säga vilken typ av material som skulle kunna få en avgörande roll i valet.

Via Smart Mobs: Scientific American on the coming “YouTube” election in USA
eller Guardian article on the "Youtube election"

Läs gärna också om den TV-sända debatten mellan Kennedy och Nixon 1960.

Uppdatering: även BBC skriver: "Youtube change face of US debate"


Andra bloggar om: framtiden, politik, youtube

Se och andra bloggar om: framtiden, politik, youtube

Bikupetänkandet och den sjunde Harry Potter boken

Är de olika hypoteserna om vad som kommer att hända i Rowlings sjunde och sista bok om Harry Potter förutsägelser av framtiden? Kevin Kelly kallar de så och berättar i sin lilla essä - Harry Plotters and the Prophesies of the Hive Mind om bikupeaktiviteten på Internet som utan överordnad struktur diskuterar och analyserar tankar och idéer i syfte att göra narrativa förutsägelser om hur det kommer att gå.

Det är tre faktorer som gör detta fenomen möjligt. Dels den långa tid under vilken berättelsen utvecklats. Tiden som går mellan böckerna är tillräckligt lång för att genomgripande diskussionerna skall kunna föras. Den långa utvecklingsprocessen och de aktiva grupperna av läsare/tittare bidrar också till att författarna ta till sig feedback och kan på så sätt fördjupa sin rollfigurer så att de blir tillräckligt komplexa och verkliga att de har utvecklat en egen inre logik som inte längre bara finns i huvudet på författarna. Internet som tekniskt medium är den tredje faktorn som gör att även smala intressegrupper kan hitta varandra över långa avstånd och kunna föra elektroniska samtal som lagras och kan kommenteras och analyseras långt efter de är gjorda.

Det är ingen hemlighet att författarna till TV-serier som t ex Lost faktiskt utnyttjar dessa digitala fan-klubbar och är inbegripna i ständiga samtal för att förstå hur saker uppfattades och för att få idéer för nästkommande episoder. Poängen är förstås också att, liksom Medlemskorten på Coop, att engagera kunderna att bli delaktiga och vara med och påverka. Att lägga sin uppmärksamhet och energi på just deras produkter.

Ytterligare ett exempel på att kollektiva, engagerade och fritidsarbetande entusiaster går från att ha en perifer roll till att bli en nyckelfaktor i värdeskapandet. Och när det börjar handla om förutsägelser om framtiden blir det än mer intressant. Själv var jag från början lite tveksam till att kalla dessa hypoteser förutsägelser. Ur ett perspektiv är det bara förutsägelser av hur J K Rowlings hjärna fungerar när hon skall skriva den sjunde boken. Å andra sidan är förutsägelser ur t ex ett samhälleligt perspektiv beroende på hur ett antal nyckelindivider faktiskt uppfattar en situation och vilka kreativa gensvar de kan komma upp med.

Det verkar dock vara alldeles för få som är intresserade av verkligheten och samhället för att ett liknande fenomen skulle kunna fungera om det skulle handla om framtiden för den verkliga världen?

...men vad som egentligen kommer att hända med Harry, det vill jag själv läsa och är inte speciellt intresserad av att spekulera i.

Kevin Kelly - The Technium bok projekt: Harry Plotters and the Prophesies of the Hive Mind

Matpriserna kommer från och med nu att öka

Gwynne Dyer från Global Business Network publicerade en artikel i ett antal tidningar där han förklarar att nu är det slut med 50 år av sjunkande matpriser. Från och med nu kommer priserna bara att öka vilket redan syns i riktningen världsmarknadspriserna nu rör sig. Drivkrafterna bakom ökningen är

• ökad efterfrågan på mat på grund av demografisk och ekonomisk tillväxt
• ökad efterfrågan på biobränsle ökar efterfrågan på odlingsbar mark
• den ökande globala medel-temperaturen kommer att minska produktiviteten i jordbruken

Från artikeln:

As economist Lester Brown of the Earth Policy Institute told the U.S. Congress last month: "The stage is now set for direct competition for grain between the 800 million people who own automobiles, and the world's two billion poorest people." Guess who wins.

Läs artikeln i t ex TehranTimes där Gwynne avslutar med:

The price of food relative to average income is heading for levels that have not been seen since the early 19th century, and it will not come down again in our lifetimes.

Konsekvenserna för de områden i världen som redan har en ansträngd ekonomi och är fattiga kommer att bli allvarliga, vilket i nästa steg kommer att slå tillbaka på de rika i form av ökad global omflyttningar av människor, ökad grogrund för terrorism. Visst är de direkta konsekvenserna av ett förändrat klimat allvarliga, men desto mer man anar vilka de sekundära effekterna är så kan man undra om den klimathysteri som nu pågår inte gör mer skada än nytta.

(via FutureWire)

Technorati Tags: framtiden

Är vår kultur framåtriktad?

En sak är om individer har en förmåga, insikt och vilja att ta sig an framtiden på ett bra sätt, en annan är om den kultur man lever i stödjer eller motverkar detta. Enligt en kort artikel i Harvard Business Review: Forward-Thinking Cultures så finns det en korrelation mellan ett samhälles framtidsorientering och dess konkurrenskraft:

Even more important, however, is our further finding that the greater a society’s future orientation, the higher its average GDP per capita and its levels of innovativeness, happiness, confidence, and (as the chart shows) competitiveness.

Slutsatserna kommer från en ledarstudie som utförts över 15 år och där man nu identifierat framtidsorientering som en särskiljande faktor. Intressant att Sverige ligger så långt till höger som det gör. Jag är själv inte säker på att jag skulle placera Sverige så långt till höger om jag fick bedömma utifrån min erfarenhet som konsult.

Jag tror det är viktigt att förstå att studien bara studerar chefers attityder. Jag skulle gärna se en analys av vilka andra svar dessa chefer ger och t ex fördelningen av ingenjörer och ekonomer bland de tillfrågade och hur kulturellt homogena de respektive chefskulturerna är.

(via IFTF's Future Now post)

Paul Saffo: sex regler för att kika in i framtiden

Jag har tidigare skrivit om Paul Saffos regler för kunna kika in i framtiden, men verkar inte kunna hitta det nu. (Undrar om det blev publicerat??) Länken till artikeln jag refererade till då finns i alla fall här.

Då handlade det om ett referat till ett föredrag Saffo höll, men nu har han själv skrivit en artikel i Harvard Business Review med det talande namnet Six Rules for Effective Forecasting. De tumregler han listar upp i artikeln är följande:

Regel 1: Identifiera och rita upp en kon av osäkerhet
Regel 2: Leta efter S-kurvan
Regel 3: Fokusera på det som inte passar in i mönstret
Regel 4: Utmana ständigt starka åsikter och argument
Regel 5: Blicka dubbelt så långt tillbaka i tiden som du vill blicka framåt
Regel 6: Förstå när förutsägelser om framtiden inte skall göras

Enligt min mening är dessa regler mycket bra och stämmer väl överens med hur man behöver tänka när man seriöst sysslar med scenarioplanering. Det är bra när någon formulerar dem så tydligt som här!

Det finns dock viss risk att HBR inte tillåter nedladdning av artikeln under någon längre period, så se till att skriva ut ett eget exemplar om ni vill läsa den senare!

Otrolig föreläsning av Hans Rosling!!

Gå och titta på TED presentationen från mars 2007: Hans Rosling: New insights on poverty and life around the world. Både ur ett retoriskt och ett innehållsperspektiv är den otrolig!! Mina stående ovationer!!!

(Jo, jag har skrivit om ett tidigare Rosling föredrag, men detta är ett nytt föredrag som bygger vidare på det gamla!)

Cascio och Shirky om förändringens drivkrafter

Idag skrev Jamais Cascio en lite trevande artikel om vem som egentligen driver förändring. Där citerar han Clay Shirky använder citatet

while some people still argue about whether Wikipedia is a good thing, folks at Metaweb are already building a next-generation collaborative knowledge base

som ett sätt att understryka sin poäng:

[...] people who can accept the (technological) conditions of the present are better-able to see what's next than people who are still wrestling with whether those conditions of the present make sense

Man kan förstås fundera på till vilken grad detta är sant. För att förstå grunden till resonemanget behöver man nog kika på de grafer från Forrester Research som publicerats i New York Times och Business Week. Där kan man se den tydliga skillnad i inställning till den nya kommunikationstekniken som finns mellan generationer.

Cascios slutsats är att det inte räcker med att välvilligt acceptera den nya verkligheten för att åstadkomma och driva förändring som Shirky argumenterar för. Hans egen slutsats är att det även krävs att det finns en otillfredställelse med situationen.

Dissatisfaction with the present, not simply acceptance of it, drives change.

Ur mitt perspektiv tycker jag att båda har rätt men för olika delar i förändringsprocessen. Jag skulle säga att Shirkys argument är tillräckligt om man har bilden att förändringens centrala komponent är spridningen och användningen av ny teknik. Cascios tillägg är å andra sidan direkt tillämpligt om man ser innovationen av en ny teknik eller nytt synsätt som den centrala komponenten i förändringen. Själv skulle jag säga att båda dessa är lika viktiga men att dessa två delar i förändringsprocessen ofta sker utspridda över tid och har en ganska svårdefinierad koppling till varandra. För att parafrasera och stjäla lite:

Dissatisfaction with the present, not simply acceptance of it, drives the urge to innovate, the first necessary key to change. People who can accept the (technological) conditions of the present are better-able to see what's next and are more willing to adopt and use the new technology which is the second necessary key to change.